Nyheter

Åbo förvaltningsdomstol prövade inte besvären över dispens för vargjakt

Finlands viltcentral beviljade beståndsvårdande dispens för en varg inom ett område som till största delen hör till Satakunta samt för tre vargar inom två licensområden i Egentliga Finland. Naturvårdsföreningen Luonnonsuojeluyhdistys Tapiola anförde besvär över dispenserna och förhindrade på så sätt jakten. Åbo förvaltningsdomstol meddelade senare att föreningen inte har besvärsrätt enligt 90 § i jaktlagen i besluten för vare sig Satakunta eller Egentliga Finland, eftersom dispenserna inte gällde en vargflock på föreningens hemort eller i närliggande områden.

Föreningens hemort, Mänttä-Vilppula, ligger mer än 100 kilometer från licensområdena, och föreningen har ingen verksamhet inom områdena. Enligt föreningens stadgar omfattar dess verksamhetsområde faktiskt hela Finland med undantag av Lappland och Åland, men förvaltningsdomstolen ansåg att bara en anteckning i stadgarna inte har avgörande betydelse för besvärsrätten. Det faktum att ett av licensområdena delvis ligger i samma landskap som föreningens hemort ansågs inte heller vara ett tillräckligt regionalt eller lokalt samband.

Jakt

Förordningen om explosiva varor flög nästan i luften

Förordningen om explosiva varor trädde i kraft lite obemärkt den 1 september 2015, utan någon övergångsperiod eller ens en förhandsvarning om innehållet. Förordningen krävde att ammunition förvaras i ett skåp som ger minst 30 minuters brandskydd. Arbets- och näringsministeriet hade i beredningen av förordningen fullständigt ignorerat utlåtanden som lämnats av Jägarförbundet och andra hobbyorganisationer som sysslar med skytte. Uppståndelsen kring fallet blev så stor att ministeriet upphävde en paragraf i förordningen. Påtryckningen som ledde till ändringen kom från Jägarförbundet, övriga organisationer, politiker och hobbyskyttar.

Teemu Simenius

Genom att själv ladda sin jaktammunition får man ammunition som passar vapnet perfekt. Kom med på kurs.
Bild: Adelaide Växland, Valokuvaamo Lilja
Genom att själv ladda sin jaktammunition får man ammunition som passar vapnet perfekt. Kom med på kurs. Bild: Adelaide Växland, Valokuvaamo Lilja

Lär dig ladda din jaktammunition själv

Jägarförbundet ordnar under slutet av året kurser i att ladda ammunition runt om i landet. Under den tre timmar långa kvällskursen går man igenom grunderna i laddning av ammunition. I kursen ingår utöver laddning av gevärsammunition också information om grunderna i laddning av ammunition för hagelgevär.

Kursen leds av Oy Eräkonttis försäljare av jaktutrustning Max Suominen, som har lång erfarenhet av att ladda ammunition. Han förevisar också Eräkonttis laddningsprodukter.

Genom att själv ladda din ammunition kan du vara säker på att den passar just ditt vapen. Du får ammunition med precis de egenskaper du önskar och sparar dessutom en slant.

På listan nedan hittar du närmaste kurs. Välkommen med! Detaljerad information om kursplatser och tider finns på förbundets webbplats www.metsastajaliitto.fi/latauskoulutus2015 eller på det arrangerande distriktets webbplats.

  • 10.11 ti Stor-Savolax distrikt

  • 11.11 on Norra Karelens distrikt

  • 12.11 to Kajanalands distrikt

  • 17.11 ti Egentliga Finlands distrikt

  • 18.11 on Erätalo, Riihimäki

  • 19.11 to Norra Tavastlands distrikt

  • 24.11 ti Uleåborgs distrikt

  • 25.11 on Lapplands distrikt

  • 1.12 ti Satakunta distrikt

  • 2.12 on Österbottens distrikt

  • 3.12 to Mellersta Finlands distrikt

Ere Grenfors

Fotografering av hjortar och älgtjurar

Enligt uppgifter som lämnats till tidskriften Jakt har man inom vissa områden i Södra Finland infört en rekommendation om att fällda hjortar och deras hornkrona fotograferas. Idén härstammar från projektet Sorkka 2020, där man uppmuntrar jägare att jaga selektivt.

Synen förrättas i god anda. Samtidigt får man värdefullt material för årliga uppföljningar. Det är alltså inte fråga om att man vill följa upp eller hålla ett öga på vad jägarna sysslar med i syfte att ställa någon vid skampålen.

Jakt

Under Joutjärven Eräs älgjakt föll en tjur från en hög klippa.
Bild: Sami Kurjenmäki
Under Joutjärven Eräs älgjakt föll en tjur från en hög klippa. Bild: Sami Kurjenmäki

Tjur föll från klippa

Älgjakten fick en överraskande start för föreningen Joutjärven Erä i Janakkala, när en ung älgtjur föll från en brant klippa mellan drevkarlarna och passlinjen. Ungtjurens bakdel förlamades av fallet och den avlivades. Man beslöt att räkna in tjuren i föreningens licenser. Under den första jakten var avsikten att fälla en kalv eller en ko utan kalv och lämna tjurarna till ett senare skede, men en tjur blev det i alla fall den här gången.

Teemu Simenius

I Norge skjuter man bly igen

Norges jägar- och fiskarförbund inledde 2009 en process för att försöka återinföra användningen av bly i jaktammunition. Syftet var att få använda bly vid annan jakt än i våtmarker. Det huvudsakliga argumentet var att blyet inte orsakar problem vid jakt i skogar eller på fjäll. Det skjuts få skott och belastningen fördelas över stora områden. Bakom förbudet mot användning av bly från 2005 låg just olägenheterna med tanke på miljön.

På senare tid har diskussionen kring faran och olägenheterna med bly i första hand fokuserats på riskerna med anknytning till blyrester i jaktbytet. Risker har huvudsakligen observerats för blykulornas del. Enligt Norges jägar- och fiskarförbund har man med hjälp av forskning inte kunnat påvisa något direkt samband mellan blyammunitionen och miljökonsekvenserna eller hälsopåverkan av blyet i jaktbytet för människans del.

Stortinget i Norge tillät på nytt användningen av bly vid jakt sommaren 2015. Bly får alltså användas vid jakt på vilt som normalt lever på land och i skogsområden från och med innevarande jaktsäsong. Vid jakt i våtmarker är användningen av bly förbjuden. Vid skjutbanor i Norge råder totalförbud mot att använda ammunition som innehåller bly sedan 2002. Cirka 80 procent av all belastning är alltså blyfri.

Panu Hiidenmies

Fyll i enkäten om bågjakt. Resultaten underlättar utvecklingen av bågjakten och tjänsterna för bågjägare.
Bild: Teemu Simenius
Fyll i enkäten om bågjakt. Resultaten underlättar utvecklingen av bågjakten och tjänsterna för bågjägare. Bild: Teemu Simenius

Fyll i enkäten om bågjakt

Pilbågen blir allt mer populär som jaktvapen. Finlands Jägarförbund och Finska Bågjägareförbundet utreder jägarnas åsikter om bågjakt. Resultaten hjälper oss att utveckla bågjakten och tjänsterna för bågjägare. Vi ber dig om några minuter av din tid för att fylla i en kort enkät. Vi vill gärna få svar också av personer som ställer sig negativt till bågjakt.

Enkäten (på finska) finns här

https://fi.surveymonkey.com/r/SKQPQ5S

Jakt

Reviiri underlättar administrationen av jaktarrendeavtal

Reviiri-systemet, som underlättar uppgörandet och underhållet av ett register för jaktarrendeavtal, erbjuder sina medlemmar en karta över jaktföreningarnas områden i realtid. Reviiri lanserades i maj 2015 och systemet har snabbt blivit allt mer populärt. Systemet har fått beröm för att det är klart och tydligt, lätt att använda och mångsidigt.

Efter att uppgifterna om arrendeavtalen har matats in kan man i Reviiri enkelt kontrollera exempelvis vilka jaktarrendeavtal som upphör inom den närmaste framtiden. Användarna har tillgång till en aktuell karta över jaktområdena. Systemet gör det möjligt att ingå jaktarrendeavtal elektroniskt och vid behov kan man skriva ut en papperskopia av avtalet till arrendegivaren.

Jaktföreningen kan markera olika platser direkt på kartan, såsom älgpass och andra platser med anknytning till viltvårdsplanen eller jakten.

Föreningens medlemmar kan använda kartan över jaktområdena i realtid (man behöver appen b-bark). Då behöver man inte gissa på vilket område i skogen man får jaga. På kartan ser man samtidigt föreningens gränser, sin egen position, passen och hunden.

Jaktområdenas gränser syns också i gratisversionen av b-bark, men för att spåra hunden krävs en betald licens.

Licensavgiften för medlemsföreningar i Jägarförbundet är 49,50 €/år (för övriga 99 €). Jägarförbundet betalar dessutom Lantmäteriverkets materialkostnader som orsakas av medlemsföreningarnas användning av Reviiri (för övriga 0,244 €/fastighet/år). Förbundets medlemsföreningar betalar inte heller medlemsavgiften i Reviiri ry (för övriga 10 €/år).

Reviiri utvecklas ständigt för att systemet ska bli så användarvänligt som möjligt. Reviiris webbplats och närmare anvisningar finns på www.reviiri.org

Jari Ruohotie