Nyheter
Jägarförbundet har utsett bläsanden till årets vilt 2016.
Foto: Ossi Iivonen/Vastavalo.fi
Jägarförbundet har utsett bläsanden till årets vilt 2016. Foto: Ossi Iivonen/Vastavalo.fi

Bläsanden är årets vilt 2016

I drygt tio års tid har Jägarförbundet varje år utsett någon aktuell art till årets vilt. År 2016 utsågs den på många sätt aktuella bläsanden. Enligt Naturresursinstitutets forskning minskade bläsandsbeståndet med cirka 15 procent i fjol, trots att produktionen av ungar ökade lika mycket procentuellt sett. Bläsanden är ett utmärkt vilt och det är viktigt att också jägarna håller ett öga på beståndets utveckling.

Bestånden av sjöfågel har minskat med nästan hälften på drygt 20 år i våra eutrofa sjöar och havsvikar. I näringsfattiga vattendrag har sjöfågelbestånden hållit sig mer stabila, framgår av en publikation som getts ut av Helsingfors universitet och Luke.

Forskningsrönen grundar sig på de riksomfattande inventeringarna av sjöfågelbestånden som har genomförts sedan 1986. Materialet har samlats in av jägare och fågelentusiaster.

Bläsanden presenteras i tidskriften Jakt och kommer dessutom att synas på olika produkter under året.

Panu Hiidenmies

Lyckas med lockbete

Houkuttelupyynti.fi är en grupp på Facebook med fokus på lockjakt (bulvaner, lockpipor, luktämnen), dess utveckling och främjande av utvecklingen i vårt land. Det är en mycket proffsig grupp, vars medlemmar förenas av sin entusiasm för lockjakt.

Specialisten på lockjakt Aki S. Perälä tog på sig att skaffa alla hågade medlemmar i gruppen snygga jackor med huva i samarbete med Uittokalusto Oy, som han representerar och som är gruppens samarbetsföretag. Gruppen beslöt också att stödja Jägarförbundets penninginsamling. Tio procent av priset på varje såld jacka går oavkortat till Finlands Jägarförbunds fond för utplantering, som stöder bland annat spridningen av grågås i inlandet. Uittokalusto Oy stödde förbundets bidrag till arbetet med utplantering redan i fjol.

Tag också du steget in i lockjaktens värld på Facebook och/eller stöd jakten på http://www.metsastajaliitto.fi/lahjoita

Jaska Salonen

medelsanskaffare

Alla som har genomgått utbildningen av jägare i hälsa och hygien får ett kompetenskort, som är praktiskt att ha med sig ut i skogen.
Alla som har genomgått utbildningen av jägare i hälsa och hygien får ett kompetenskort, som är praktiskt att ha med sig ut i skogen.

Utbildade jägare fick kompetenskort

Jägarförbundet har sedan 2013 ordnat utbildning av jägare i hälsa och hygien, som har godkänts av Evira. Personer som har genomgått utbildningen har nu i början av året fått ett kompetenskort av plast av kreditkortsstorlek, med den utbildade personens namn och födelsedatum.

Med hjälp av kortet kan en utbildad jägare vid behov bevisa att han eller hon har klarat av utbildningen till och med i terrängen, då det är enkelt att ha kortet med sig till exempel i plånboken. Tidigare fick personer som klarat av utbildningen ett kursdiplom i A4-storlek.

Utbildningen av jägare i hälsa och hygien och utbildade personers uppgifter föreskrivs detaljerat i lagstiftningen (EG) nr 853/2004. I Finland har Evira ansvaret för att godkänna utbildningens innehåll och föra register över utbildade jägare.

Utbildningen innefattar viltets anatomi, patologiska förändringar, övriga miljöfaktorer som kan påverka människors hälsa via vilt samt hygienregler för hantering av kött och relaterade författningar och bestämmelser.

Ytterligare information om utbildningen finns på Eviras webbplats (på finska).

Utbildningarna av jägare i hälsa och hygien 2016 finns på förbundets webbplats

Ere Grenfors

Skarvarbetsgruppen arbetar för att hitta en hållbar lösning på de problem som storskarven orsakar.
Foto: Teemu Simenius
Skarvarbetsgruppen arbetar för att hitta en hållbar lösning på de problem som storskarven orsakar. Foto: Teemu Simenius

Jägarförbundet med i skarvarbetsgruppen

Jägarförbundet är representerat i den skarvarbetsgrupp som Miljöministeriet har tillsatt. Arbetsgruppen sammanträdde för första gången i december och arbetet fortsätter under 2016.

Arbetsgruppen har i uppgift att utarbeta åtgärdsförslag för att hitta en hållbar lösning på de problem som storskarven orsakar. Man uppskattar att det fanns 24 000 storskarvpar 2015, vilket var 3 800 par fler än året innan.

I arbetsgruppen ingår utöver Jägarförbundet också sakkunniga från den kommunala sektorn och ämbetsverken, fiske- och naturskyddsaktörer samt representanter för Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet.

Teemu Simenius

EU godkänner förteckning över invasiva främmande arter

EU:s medlemsländer fattade beslut om förteckningen över invasiva främmande arter den 4 december i Bryssel. Huvudregeln är att arter som ingår i förteckningen inte får importeras, säljas, odlas, användas eller sättas ut i naturen i EU. Man övervakar att förbuden följs med hjälp av bland annat gränskontroller. Medlemsländerna ska också skapa ett övervakningssystem för att kunna fastställa utbredningen av arterna och bekämpningens effekt.

För närvarande omfattar EU:s förteckning totalt 37 arter. I förteckningen ingår fem arter som förekommer i Finland: tromsöloka, bredloka, skunkkalla, signalkräfta och ullhandskrabba. Mink och mårdhund finns inte med på listan, eftersom det skulle förhindra farmuppfödning av arterna. Artförteckningen med tillhörande begränsningar träder i kraft i början av 2016.

För signalkräftans del görs ett undantag, så att den fortfarande får fångas och användas i Finland. Inom EU förstod man att det inte är möjligt eller vettigt att utrota den brett etablerade signalkräftan. Fisket och användningen av signalkräftan omfattar också transport, lagring och försäljning av levande kräftor. Signalkräftan får emellertid inte spridas till nya vattendrag. Levande signalkräftor får inte heller säljas till ett annat EU-land.

Kai Tikkunen

Tjäderkniv till Kajana

Tjäderkniven som lottades ut bland alla som svarat på Digi-Jakts responsenkät vanns av Risto Kaipainen från Kajana. Vinnaren har meddelats personligen.

Digi-Jakts redaktion tackar alla som svarade på enkäten och tar även i framtiden tacksamt emot mängder av värdefull respons som hjälper oss att utveckla tidskriften. Enkäten hittar du i slutet av tidskriften.

Sara Seppälä