Panu Hiidenmies
Panu Hiidenmies
@ Phiisi
Ledaren

Vildsvinsbeståndet växer snabbt

Det pratas om vildsvinet, och inte utan anledning. Arten ökar nu i rask takt. Observationer kommer in hela tiden från nya områden. Det är viktigt att föra den här diskussionen om vildsvinet. Jägarförbundet har bjudit in sakkunniga till att föreläsa och påverkat genom att delta i arbetsgrupper som tillsatts av viltförvaltningen. Även i tidskriften Jakt har ämnet varit på tapeten och kommer att vara det också framöver. Vi behöver utbildningspaket för alla, med början från föreningarna. Vildsvinet kommer alla händelser att prägla diskussionen inom viltpolitiken under de kommande åren.

Vildsvinsbeståndets tillväxttakt kan överraska i Finland. Den har redan varit en överraskning i många andra länder. För ett par decennier sedan fanns det knappt några vildsvin i Sverige. Numera fäller man flera vildsvin än älgar. Under innevarande år förutspås antalet fällda individer öka till hundra tusen. Och det trots att vildsvinet förekommer i endast en del av Sverige. I Finland kan vi inte heller exakt säga hur många vildsvin det finns. Jag vågar påstå att det finns fler av dem än man i allmänhet tror.

Vildsvinet förökar sig mycket snabbt. En vildsvinssugga kan få två griskullar om året. En äldre sugga kan få 6–8 kultingar per kull. Vildsvinet kan också vara en utmaning att jaga och det klarar rovdjurstrycket bättre än många andra bytesdjur. Det är inte så lätt att minska på beståndet när det väl har börjat växa ordentligt.


Vi måste förbereda oss på vildsvinets ankomst också på andra håll än i Kymmenedalen. Vi måste träna på att förvalta beståndet, jaga, förebygga skador och hantera bytet. Vi har nämnt behovet av forskning med anknytning till vildsvinet för Naturresursinstitutet.

Risken för afrikansk svinpest är ett påtagligt hot, som tillför diskussionen ännu ett moment. I den frågan måste vi lyssna på förvaltningens åsikter och erbjuda vår hjälp. Förvaltningen måste också förstå att vildsvinet inte alltid är ett lätt byte, och att jägarna engagerar sig på frivillig basis. Det är också viktigt att ta markägarna på allvar.

Informationen måste vara öppen och föreningarna måste beakta markägarnas behov.

Vildsvinet är redan nu en del av viltbeståndet i Finland. Det orsakar skador och väcker helt säkert diskussion. Jägarna spelar en viktig roll i utvecklingen under kommande år och decennier. Jägarförbundet tog ställning till vildsvinet i sin strategi. Där konstateras att vildsvinsbeståndet i Finland måste förvaltas så att det inte orsakar skador.

Redaktion, Jahti–Jakt

Panu Hiidenmies – chefredaktör, verksamhetsledare

panu.hiidenmies@metsastajaliitto.fi, 010 841 0052

Sara Seppälä – redaktionssekreterare

sara.seppala@metsastajaliitto.fi, 010 841 0055 / 050 442 9848

Teemu Simenius – redaktör, organisationschef

teemu.simenius@metsastajaliitto.fi, 010 841 0053

Ere Grenfors – redaktör, utbildningschef

ere.grenfors@metsastajaliitto.fi, 010 841 0057

Kai Tikkunen – redaktör, informatör

kai.tikkunen@metsastajaliitto.fi, 010 841 0056

Jaska Salonen – redaktör, medelanskaffare

jaska.salonen@metsastajaliitto.fi, 010 841 0062 / 040 561 5076

Pekka Karhunen – redaktör, jaktskytte

pekka.karhunen@metsastajaliitto.fi, 040 777 7202

Jahti-Jakt är Finlands Jägarförbunds medlemstidning

Redaktion

Finlands Jägarförbund

Kinturinkuja 4, PL 91

11101 Riihimäki

puh. 010 841 0050

fax. 010 841 0051

suomen@metsastajaliitto.fi

jahti@metsastajaliitto.fi

www.metsastajaliitto.fi

Prenumerationer

010 841 0050

Annonsförsäljning

Jaska Salonen 010 841 0062

metsastajaliitto.fi/mediakortti

Layout

Magnus Scharmanoff,
Aste Helsinki Oy

Digiproduktion

Aste Helsinki Oy

astehelsinki.fi

Digi-Jakt utkommer år 2016 sju gånger

(januari, mars, maj, juni, augusti, oktober)

Den tryckta Jahti-Jakt utkommer med fem nummer i året

(februari, april, juli, september och december)

50:de årgången

Upplaga 143 556 (LT 2011)

ISSN 1234-3090