Panu Hiidenmies
Panu Hiidenmies
@ Phiisi
Ledaren

Vems viltdata?

Viltdata har blivit en eftertraktad produkt. Kunskap om vilt har å sin sida alltid värdesatts. Skickliga jägare har alltid haft kunskap om viltets rörelser, levnadsvanor och antal. Man har lämnat ut denna kunskap med eftertanke. En fiskare är kanske ännu mer noga med vilken information han lämnar ut. Helst avslöjar man inte heller sina bästa bär- och svampställen.

Alla vill ha viltdata. Naturresursinstitutets viltforskning, tidigare VFFI, behöver jägarnas information om viltbestånden för att kunna uppskatta beståndens storlek. Massinformation kan inte samlas in på något annat sätt. Vi jägare har ibland svårt att förstå hur viltforskarna gör sina uppskattningar. Tidvis har det visat sig att jägarna har haft rätt i sina uppskattningar av antalet individer utifrån sina egna observationer, åtminstone på lokal nivå. Det är i alla fall vår uppgift att stödja viltforskningen.

Finlands viltcentral är en statlig, offentligrättslig anstalt, som också vill ha jägarnas viltdata. Viltcentralen behöver dessa data för att kunna göra upp skattningsplaneringen och föra statistik över bytet. Med jägarnas pengar har man också finansierat datasystem som utvecklas kontinuerligt. Medel från både jaktvårdsavgifter och älglicenser styrs till projekten.

Dessa viltdata tillhör jägarna. Åtminstone till den del det är fråga om data som jägarna har samlat in och lämnat. I och med digitaliseringen av databehandlingen och utvecklingen av systemen har viltmyndigheterna visat allt större iver att samla in data. Man måste emellertid vara noga med innehållet i och användningen av de data som samlas in i systemen. Tillsammans med jägarna måste man överväga vilka data som det är nödvändigt att samla in. Det är solklart att man måste komma överens om hur de primärdata som jägarna samlar in med egna medel kan användas och till vem dessa data kan lämnas ut. Även markägarna, som är jägarnas viktigaste partner, är säkert intresserade av vilka data myndigheterna sparar i sina system.

När dessa data lämnas ut, bör spelreglerna för användningen och utlämningen av dem göras upp på förhand. Jägarnas data är värdefulla. Dessa data ska stöda viltmyndigheterna i deras verksamhet och hjälpa forskarna att göra upp skattningsplaneringen. Jägarna har ett utmärkt trumfkort. Innan deras viltdata lämnas ut är det endast jägarna själva som har tillgång till och äger informationen.

Redaktion, Jahti–Jakt

Panu Hiidenmies – chefredaktör, verksamhetsledare

panu.hiidenmies@metsastajaliitto.fi, 010 841 0052

Sara Seppälä – redaktionssekreterare

sara.seppala@metsastajaliitto.fi, 010 841 0055 / 050 442 9848

Teemu Simenius – redaktör, organisationschef

teemu.simenius@metsastajaliitto.fi, 010 841 0053

Ere Grenfors – redaktör, utbildningschef

ere.grenfors@metsastajaliitto.fi, 010 841 0057

Kai Tikkunen – redaktör, informatör

kai.tikkunen@metsastajaliitto.fi, 010 841 0056

Jaska Salonen – redaktör, medelanskaffare

jaska.salonen@metsastajaliitto.fi, 010 841 0062 / 040 561 5076

Pekka Karhunen – redaktör, jaktskytte

pekka.karhunen@metsastajaliitto.fi, 040 777 7202

Jahti-Jakt är Finlands Jägarförbunds medlemstidning

Redaktion

Finlands Jägarförbund

Kinturinkuja 4, PL 91

11101 Riihimäki

puh. 010 841 0050

fax. 010 841 0051

suomen@metsastajaliitto.fi

jahti@metsastajaliitto.fi

www.metsastajaliitto.fi

Prenumerationer

010 841 0050

Annonsförsäljning

Jaska Salonen 010 841 0062

metsastajaliitto.fi/mediakortti

Layout

Magnus Scharmanoff,
Aste Helsinki Oy

Digiproduktion

Aste Helsinki Oy

astehelsinki.fi

Digi-Jakt utkommer år 2016 sju gånger

(januari, mars, maj, juni, augusti, oktober)

Den tryckta Jahti-Jakt utkommer med fem nummer i året

(februari, april, juli, september och december)

50:de årgången

Upplaga 143 556 (LT 2011)

ISSN 1234-3090