Vårens kalkonjakt är en framgång för jägarna.
Vårens kalkonjakt är en framgång för jägarna.

Vårjakt på kalkon i Mellanvästern

Vildkalkonen är hönsfåglarnas kung. Vårens resa till Mellanvästern i USA för att delta i kalkonjakt var värd allt besvär. Det är en minnesvärd upplevelse att åka över Atlanten för att jaga den här skarpsinnade jättefågeln under den årstid när det inte är säsong för något annat vilt.

Det är trevligt att bära en nästan tio kilo tung vildkalkon tillbaka till lägret.Det är trevligt att bära en nästan tio kilo tung vildkalkon tillbaka till lägret.

Vildkalkonen är fantastisk uppenbarelse i naturen. En kalkontupp kan väga mer än tio kilo. Vår egen tjädertupp bleknar vid jämförelse med sin mer än dubbelt så stora kusin i väst. Här hemma i Finland har ju största delen av de tjädertuppar som påstås ha vägt mer än fem kilo nästan utan undantag vägts med ”Kekkonens fiskevåg”.

När man bedömer en fälld kalkons värde som jakttrofé är den näst viktigaste egenskapen efter vikten något otippat haklappens längd. En riktigt ståtlig tupp kan nämligen ha en haklapp som är hela 20–30 cm lång.

Trots sin mäktiga massa kan en vildkalkon göra riktigt strålande prestationer. Den flyger upp och stiger högt i luften förvånansvärt snabbt. Det här lyckas tack vare fågelns rejäla flygmuskler, alltså just de bröstmuskler som vi är vana att se förskäraren sjunka in i när middagen serveras under Thanksgiving-helgen i USA.

Uncle Sam and Big Tom

Kalkonjakt är en puramerikansk tradition och viltet i fråga hittar man i USA och Mexiko. Det respektingivande och eftertraktade bytet har fått många smeknamn. En tvåårig eller äldre kalkontupp kallas en ”big tom”, medan en ettårig ungtupp kort och koncist kallas en ”jake”. En ung höna är en ”jenny”.

Under vårjakten på kalkon jagar man endast tuppar. Jaktsäsongens längd varierar i de olika delstaterna i Mellanvästern. I Kansas består jaktsäsongen av tre perioder.

Exempelvis under innevarande år inleddes jakten från och med början av april med en tolv dagar lång säsong för unga jägare och jägare som är rörelsehämmade på grund av en skada. Den 4 april inleddes vårjakten för bågjägare, och deras säsong varade i nio dagar. Den 13 april gick startskottet för den egentliga säsongen då man jagar med krutvapen. Den här perioden pågår fram till slutet av maj. Jämfört med jaktsäsongsreglerna i Finland verkar kalkonjaktsäsongerna i Kansas rentav lika exotiska som själva viltet.

Vildkalkonens typiska habitat i Kansas.Vildkalkonens typiska habitat i Kansas.

Fram med hagelgeväret – kulgevär förbjudna

Under vårjakten på kalkon använder man hagelgevär. I Kansas är inga kulvapen tillåtna vid kalkonjakt. Precis som i fråga om många andra jaktbestämmelser förekommer också här skillnader mellan delstaterna.

Bakom förbudet ligger den mycket amerikanska tanken att det ska vara ”rent spel” vid jakt. I USA anser man att det är mer sportsligt att försöka ta sig närmare viltet än att skjuta en fågel i öppen terräng på långt avstånd. Av samma orsak får man inte heller skjuta vårkalkoner i träden. Precis som tjädern här hemma brukar också vildkalkonerna flyga upp och övernatta på en trädgren.

Ett hagelgevär för kalkonjakt är anpassat till sitt ändamål. Viktigt är att ha en mycket snäv choketub och stor hagelmängd. Storleken på haglet är normalt cirka tre millimeter. Man strävar efter ett så kallat ”clean headshot”, alltså träff i huvud eller hals. Det är det enda rekommenderade träffområdet på en kalkon. En träff någon annanstans på kroppen innebär stor risk för skadeskjutning och att den starka fågeln flyger iväg så att det inte går att få tag på den. Den kraftiga fjäderskruden tjänar också som en sköld mot hagelskuren.

Målet skymtar vid kalkonjakt: går det att komma inom skotthåll?Målet skymtar vid kalkonjakt: går det att komma inom skotthåll?

Lockjakt fungerar på våren

Under våren bedrivs kalkonjakt normalt som lockjakt. Till hjälp har man på lokalt vis ett nästan oändligt utbud av olika lockpipor, bulvaner och annan motsvarande utrustning.

Under årens lopp har färdigheten att locka kalkoner utvecklats till en riktig konstform inom den amerikanska jaktkulturen, och man ordnar till och med tävlingar på nationell nivå i konsten. Lockropet kan åstadkommas genom att gnida olika ytor mot varandra i en träask, med ett munstycke av gummi, en pipa eller bara med munnen – alternativen är oändliga.

Helst undviker man andra ljud på passet, eftersom kalkoner är förvånansvärt duktiga på att lokalisera misstänkta ljud och bedöma avstånd.

Lika viktigt som att producera ett trovärdigt lockrop är att kamouflera sig omsorgsfullt. I jaktbutiker finns plagg som hjälper kalkonjägaren att kamouflera sig från topp till tå. Ett intressant sätt att kamouflera sig är att använda ett slags solfjäder som påminner om kalkonens utbredda stjärt, men är större än normalt. I skydd av den kan jägaren vid behov krypa närmare bytet, det vill säga en kalkontupp som är intresserad av lockropet men fortfarande misstänksam.

En kalkon uppfattar snabbt onödiga rörelser, så det är viktigt att hålla vapnet så klart som möjligt och pekande i rätt riktning. Skottet ska gå snabbt och enkelt så fort det erbjuds tillfälle att skjuta.

Det är viktigt att fästa tagen runt benet på bytet omedelbart efter att det har fällts.Det är viktigt att fästa tagen runt benet på bytet omedelbart efter att det har fällts.

”Tag” runt benet på fällda kalkoner

I Kansas får man köpa jaktlicens för högst två kalkoner under vårjakten. För att beviljas licens måste man använda sig av en licensbricka, en så kallad ”tag”. Den ska omedelbart fästas runt benet på en fälld kalkon. Om en övervakande parkvakt eller någon annan myndighetsperson råkar komma förbi, tolkas en död kalkon utan tag i händerna på en jägare alltid som olovlig. Spelet är i den bemärkelsen hårt med rättvist. Alla parter känner också till den här regeln.

Användningen av tags gör det möjligt att kvotera viltbytet på ett praktiskt sätt som är lätt att övervaka. Det är inte nödvändigt att ta efter amerikanerna i fråga om all marknadsföring, men användningen av tags skulle vi gärna kunna ta lärdom av.

Exempelvis vid jakt på sädgås här hemma skulle tags vara en praktisk lösning, särskilt som det i framtiden bevisligen kommer att bli aktuellt att begränsa antalet fällda gäss per jägare. Därför har Jägarförbundet i sina utlåtanden angående sädgåsen redan i många år talat för införandet av tags.

Aptiten växer medan man äter

Färsk kalkonstek är en läckerhet. Tillrett på rätt sätt är kalkonens tilltagna bröst saftigt och gott, vilket många kanske tvivlar på när det gäller en så stor fågel. Ofta tänker man ju på kalkon som en relativt torr rätt.

Det är tyvärr inte möjligt att importera vildkalkonkött till Finland på grund av de stränga reglerna för transport av livsmedel. Stekt vildkalkon är därför i praktiken en rätt som måste avnjutas där arten förekommer naturligt.

När man en gång har fått smak på att jaga vildkalkon växer aptiten lätt medan man äter. Efter att ha fällt kalkoner med hagelgevär under vårjakten blir nästa mål automatiskt att jaga kalkon med pil och båge. Den här krävande jaktformens egen säsong, som infaller efter vintern men innan krutvapensäsongen inleds, lockar ofrånkomligt alla ivriga kalkonjägare.

Kalkonjakten är förknippad med många fina och upplevelserika faktorer: locktekniken, kamouflaget, det imponerande men vaksamma bytesdjuret och den fantastiska prärienaturen. Kalkonjakten är garanterat en utmaning för alla jägare. Jag rekommenderar utan minsta tvekan en jaktresa till de stora fåglarnas land, det vårliga Mellanvästern.

I Mellanvästern försvinner sandvägarna bort mot horisonten.I Mellanvästern försvinner sandvägarna bort mot horisonten.