Mårdhundar i Maaninka förstörde bon trots kontinuerlig, effektiv jakt. Kuva: Gruppen för våtmarksekologi
Mårdhundar i Maaninka förstörde bon trots kontinuerlig, effektiv jakt. Kuva: Gruppen för våtmarksekologi

Andboets fiender

Andbestånden i Finland minskar och särskilt svårt har de arter som häckar i näringsrika vatten. Försök med testbon visar att en avsevärd andel av andbona förstörs just i näringsrika vatten.

Kråkor förstörde bon vid stranden i både Evois och Maaninka. Kuva: Gruppen för våtmarksekologi
Kråkor förstörde bon vid stranden i både Evois och Maaninka. Kuva: Gruppen för våtmarksekologi

Under våren görs förberedelser för den nya generationen av änder vid stränder och i skogar i Finland. Den största delen av änderna bygger ett enkelt bo på marken, där de beroende på arten lägger 7–12 ägg. Varken här i vårt land eller på andra håll i världen finns tillräcklig kunskap om de här markhäckande arternas behov och vad som hotar dem. Problem med häckningen misstänks vara en orsak till att bestånden minskar.

I riksomfattande uppföljningar syns det tydligt att bestånden av häckande änder minskar i Finland. På grund av den här minskningen rödlistades hälften av Finlands andfågelarter i hotbedömningen av Finlands fåglar 2015. En närmare analys har visat att i synnerhet änder som häckar i näringsrika vatten har problem.

En orsak misstänks vara de allt större främmande rovdjursstammarna. Under de senaste årtiondena har mink och mårdhund spritt sig till nya områden. Båda arterna rör sig längs stränderna och livnär sig på fågelägg.

Ett bo dömt till undergång. Först hittade en mink boet och så fort minken lämnat platsen tittade en skata förbi. Under en vecka fick boet besök av mink ytterligare tre gånger och av skata två gånger. Bilder: Gruppen för våtmarksekologi
Ett bo dömt till undergång. Först hittade en mink boet och så fort minken lämnat platsen tittade en skata förbi. Under en vecka fick boet besök av mink ytterligare tre gånger och av skata två gånger. Bilder: Gruppen för våtmarksekologi

Karga Evois och frodiga Maaninka

Våren 2017 genomförde Helsingfors universitet försök med testbon för att utreda ändernas häckningsframgång i karga och näringsrika vatten. Vid sjöarnas stränder och i skogarna byggdes testbon som imiterade gräsandens bo under början av äggläggningen. Man vet att gräsänder ofta häckar rätt långt från vattendragen, vilket kan minska risken för att råka ut för rovdjur.

I testbona lades dun och uppfödda gräsänders ägg. Viltkameror riggades upp för att filma bona. Man täckte inte äggen, eftersom gräsanden inte heller gör det i början av äggläggningen.

Med hjälp av viltkameror kan man ta reda på vad som förstör bona på ett tillförlitligt sätt. Kamerorna filmade bona en vecka i taget, varpå man kontrollerade hur de hade klarat sig. Drygt 40 testbon hade lagts ut i båda områdena. I Evois gjordes dessutom ett mindre test med ägg och kameror i knipholkar.

Områdena hade valts för att de representerar näringsrika och karga vatten. Maaninka är en frodig och jordbruksdominerad region. I området finns flera viktiga fågelvatten, av vilka Patajärvi och Lapinjärvi också är naturskyddsområden. Aktiva jaktföreningar håller effektivt efter de små rovdjuren. Under vintern har man till exempel fällt mer än hundra mårdhundar i omgivningen kring Lapinjärvi. Evois är ett kargt och skogbevuxet område, där man inte jagar små rovdjur lika flitigt.

Endast ett bo på marken förstördes av mård, men mårdar plundrade i stället knipholkar desto mer effektivt. Bild: Gruppen för våtmarksekologi
Endast ett bo på marken förstördes av mård, men mårdar plundrade i stället knipholkar desto mer effektivt. Bild: Gruppen för våtmarksekologi

Många förstörda bon i Maaninka

Som väntat förstördes fler bon i Maaninka än i Evois. I Maaninka förstördes största delen av bona av kråkfåglar: skata, kråka och nötskrika. Nästan hälften av bona förstördes av dessa arter. Vid stränderna orsakades skador i synnerhet av skator, medan nötskrikan plundrade bona i skogen.

Trots den aktiva jakten förstördes flera bon i Maaninka också av mårdhund. Mårdhundar filmades också vid bon som redan plundrats av andra arter. Minkar syntes på bilderna från några strandbon. Endast cirka en tredjedel av alla bon i Maaninka klarade sig. Bona i skogen klarade sig bättre än strandbona.

I Evois plundrade rovdjur cirka en fjärdedel av testbona. Mårdhunden var den största boven i dramat i Evois, medan kråkfåglar (nötskrika, kråka, korp) förstörde bon mer sporadiskt.

Sannolikheten att bon blir förstörda var nästan dubbelt så stor vid stränderna som i skogen. Bon i holk löpte större risk att förstöras än bon på marken. Under en vecka förstördes nästan hälften av bona i holk. Flest bon plundrades av mård och i några holkar förstördes äggen av hackspett.

Bon anlades vid våtmarkernas stränder på platser där änder kunde tänkas häcka. Bild: Sari Holopainen
Bon anlades vid våtmarkernas stränder på platser där änder kunde tänkas häcka. Bild: Sari Holopainen

Smarta kråkfåglar

Viltkamerorna avslöjade kråkfåglar som plundrade bon effektivt och ihärdigt. En kråkfågel som hittat ett bo besökte ofta boet flera dagar i följd, kanske för att se efter om andhonan lagt några nya ägg.

Ibland förstörde kråkfåglarna inte boet omedelbart, utan kunde till och med täcka över äggen, kanske för att spara dem till senare. En del av bona klarade sig fram till slutet av försöket, trots att de helt klart hade hittats.

Gräsänder häckar i olika slags miljöer. I undersökningen strävade man efter att imitera gräsandens bo under början av äggläggningen. Bild: Veli-Matti VäänänenGräsänder häckar i olika slags miljöer. I undersökningen strävade man efter att imitera gräsandens bo under början av äggläggningen. Bild: Veli-Matti Väänänen

Jakt på små rovdjur och kråkfåglar hjälper änderna

I karga områden som Evois verkar bon på marken förstöras i rätt liten utsträckning – med undantag av mårdhundarnas vandalism. Genom att jaga mårdhund kan boplundrandet minskas avsevärt i dessa områden. I Maaninka skulle resultatet sannolikt ha varit betydligt mer förkrossande utan den effektiva jakten på mårdhund. Mängden förstörda bon i området är trots det stor på grund av kråkfåglarnas plundringståg. Skator förstörde flest bon i Maaninka – de plundrade nästan en fjärdedel av alla bon.

För änder som häckar i Maaninka verkar det vara en stor utmaning att föda upp en kull ungar med den rovdjurssituation som råder för närvarande. Trots att försökssituationen inte helt motsvarar den verkliga häckningen ger undersökningen en fingervisning om ett hårt rovdjurstryck mot bona. I näringsrika vatten finns fler fåglar, men enligt den här undersökningen är också risken för att bona förstörs betydligt större än i karga områden.

I undersökningen förstörde mården endast ett bo på marken, men plundrade i stället knipholkar desto mer effektivt. Holkkamerorna i Evois visade att en tredjedel av holkarna fick besök av mård på bara en vecka. För kniphonan verkar den största utmaningen vara att hitta en säker holk.

I den här undersökningen plundrades inga bon av rävar (se Jakt 4/2016), men några kameror hade i alla fall filmat en räv. Trots det kan man inte utesluta att också rävar gör en del av boplundringarna, eftersom det handlar om skygga djur som kanske undviker kameror.

Ett stort tack går till Forststyrelsen och de många markägare som gett sitt tillstånd till undersökningen.