Heli Siitari är Jägarförbundets nya verksamhetsledare.
Heli Siitari är Jägarförbundets nya verksamhetsledare.

”Intressebevakning är en mycket viktig uppgift”

Heli Siitari har valts till Jägarförbundets nya verksamhetsledare sedan Panu Hiidenmies lämnade posten i våras. Heli Siitari vill se förbundet som en föregångare för etisk jakt och den viktigaste förespråkaren för de finländska jägarna.

Filosofie doktor och docent Heli Siitari tog sig an posten som Jägarförbundets verksamhetsledare från och med början av augusti. Siitari har omfattande kunskaper i natur- och viltsektorn. Under sin yrkeskarriär har hon forskat mycket i bland annat orrens beteende, genetik och fysiologi. Dessutom har hon sedan 2016 verkat som ordförande för den internationella viltskyddsorganisationen CIC:s avdelning för politik och lagstiftning (Policy & Law) och arbetat som ombudsman vid Natur- och viltvårdsstiftelsen.

Heli Siitari har klara åsikter om vart förbundet är på väg.

– Vid Jägarförbundet pågår just nu ett reformstadium. I framtiden är det allt viktigare för oss att få delta i beslutsfattandet redan i ett tidigt skede. Sakkunskapens roll måste framhävas ytterligare, betonar Siitari.

Heli Siitari är hundfantast och har för närvarande tre labradorretrievrar där hemma. Många nya kvinnliga jägare hittar hobbyn på grund av sin hundhobby. Bild: Jari NiskanenHeli Siitari är hundfantast och har för närvarande tre labradorretrievrar där hemma. Många nya kvinnliga jägare hittar hobbyn på grund av sin hundhobby. Bild: Jari Niskanen

Goda relationer med samarbetsparterna

År 2021 fyller Jägarförbundet 100 år. Heli Siitari vill att förbundet senast då är en organisation för alla jägare i Finland och en föregångare för etisk jakt.

– Intressebevakning är en mycket viktig uppgift. Först och främst måste vi naturligtvis se till att jakten fortsätter i Finland trots alla meningsskiljaktigheter. Därför är det viktigt att förbundet tas på allvar som sakkunnig och att vi med vårt kunnande kan påverka frågor redan under beredningen. Det kräver goda relationer med alla myndigheter. I synnerhet dialogen med Naturresursinstitutet måste utvecklas, säger Siitari.

Siitari betonar också vikten av internationellt kunnande och deltagande.

– Mycket av det som hotar jakten gäller inte enbart här i Finland. Exempelvis problem med stora rovdjur förekommer också i andra europeiska länder, och där kan vi hitta kamratstöd och modeller för hur problemen löses på andra håll. Mitt eget och förbundets mål är att jägarna hos oss ska ges en mer aktiv roll i beslutsfattandet till exempel i vargfrågan. Det måste vara möjligt att ingripa snabbt i problemfall, förklarar Siitari.

Hon påpekar också att motsättningarna mellan landsbygden och tätorten verkar framhävas i vargpolitiken, och inte nödvändigtvis så att det handlar om jägare mot beskyddare.

– Jord- och skogsbruksministeriet gör säker allt de kan för att få till stånd balans i frågan. Ministeriet stöder inte heller fullständigt skydd, men man tillåter naturligtvis inte olagligheter.

Även förbudet mot blyhagel, som mycket sannolikt kommer att införas, är en fråga där samarbete behövs.

– Europeiska kemikaliemyndigheten har ordnat ett diskussionsmöte om begränsning av blyhalterna i fråga om jakt i våtmarker. Vi måste bereda oss på att blyhaglens tid har nått sitt slut. En eventuell övergångsperiod måste skötas med stil och hur ärendet kan skötas flexibelt med tanke på jakten i Finland måste övervägas. Nu är rätt tillfälle att påverka i den här frågan.

Tydliga roller

Heli Siitari betonar kommunikationens betydelse i en värld som ständigt förändras.

– Vi måste utveckla organisationens interna och externa utveckling. Vilken stil vi använder och hur vi framför våra ärenden reflekteras i om vi betraktas som en tillförlitlig och uppskattad samarbetspartner.

Enligt Siitari måste förbundet aktivt delta i beslutsfattandet angående hållbar användning och skydd av naturresurser samt kommunicera tydligare än tidigare om det.

Kommunikation behövs också för att skilja aktörerna inom viltsektorn från varandra. Många jägare blandar fortfarande ihop Finlands viltcentral, Jägarförbundet, Forststyrelsen och Naturresursinstitutet samt deras uppgifter. Siitari anser att den ömsesidiga kommunikationen behöver förbättras och onödiga överlappningar rensas bort.

– Förbundet är den enda organisationen som sysslar enbart med intressebevakning för jägare, men det är inte vettigt att till exempel förbundets, Viltcentralens och Forststyrelsens ungdomsarbete och utbildningsverksamhet överlappar varandra. Rollerna måste bli tydligare.

Föreningarna är Jägarförbundets medlemmar och förbundets medlemsavgift är för närvarande 9,50 euro per person, plus eventuellt några euro som går till distriktet. Man planerar en höjning av jaktvårdsavgiften som tas ut av Viltcentralen från 33 euro till 39 euro.

– Vi anser att höjningen borde vara mer rimlig och intäkterna från höjningen borde inriktas på fältet i stället för på förvaltningen, konstaterar Siitari.

– Kom i alla fall ihåg att jakt är en relativt förmånlig hobby i Finland, till exempel jämfört med många andra europeiska stater, påpekar hon.

Ungdomarna med i beslutsfattandet

Heli Siitari anser att det inte lönar sig att slösa för mycket tid på de radikala motståndarna till jakt.

– Samhällsstrukturen förändras och människorna tappar kontakten med naturen. Vi måste kunna påverka de personer som förhåller sig neutralt eller positivt till jakt. Här har till exempel vilt som livsmedel stor betydelse och potential. Vilt passar dagens mattrender eftersom det är ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ.

Enligt Siitari borde jaktföreningarna överväga sin framtid och sin aktiva medlemskår. Ungdomsarbete har också en vidare bemärkelse.

– Jägarna måste stöda de ungas kontakt med naturen. Uppmuntra ungdomar att gå med i föreningarna, för samhället behöver inte enbart aktiva verksamma medlemmar utan också unga beslutsfattare med en positiv inställning till jakt. Beslutsfattare som inte vet något om jakt faller lätt offer för felaktig information.

Jakt med i livet

Heli Siitaris familj består av två vuxna döttrar och en femårig son. Siitari jagade tillsammans med sin pappa som barn och under ungdomsåren, och trots att hästintresset tog över ett tag har jakten hängt med i någon form under hela hennes liv.

– Jag har nu tre labradorretrievrar och älskar att göra saker tillsammans med hundarna, berättar den aktiva retrieverentusiasten Siitari, som också är överdomare för anlagsprovet och Working Tests för retriever.

Siitari, som kommer från Kangasniemi i Södra Savolax, har jagat och tävlat med sina egna hundar på olika håll i Europa.

– Mest har jag jagat småvilt, såsom fågel, men numera räcker det att sitta med på passet som sällskap. Nu har jag också för avsikt att själv börja jaga större vilt. Det ser jag fram emot med stort intresse.