Joonas Oksanen blir glad när han ser duvor flyga förbi.
Joonas Oksanen blir glad när han ser duvor flyga förbi.

Medlemskap i föreningar kräver pengar eller mark

Unga jägare kan ha svårt att utöva sin hobby om de inte har råd med anslutningsavgifterna. Att få jakträtt känns som en lottovinst.

Jaktföreningarna klagar över att de har för få unga medlemmar. Samtidigt har flera föreningar emellertid höga anslutningsavgifter, som unga inte har råd med.

Joonas Oksanen, en 20-årig jägare från Pargas, stötte på det här problemet för drygt ett år sedan. Han hade tagit jaktkort och klarat sitt skytteprov. Det saknades bara någonstans att jaga.

– Jag hörde mig för om anslutningsavgifter hos ett par, tre föreningar. Också på andra håll än i Pargas. En anslutningsavgift på 500 euro är helt normalt. Det är mycket pengar för en studerande. Jag har åtminstone inte råd med det, säger Oksanen.

Vissa föreningar kräver också att nya medlemmar ska bidra med 48 timmar arbete. Den som inte har tid med det får punga ut med ytterligare 500 euro.

– Om du inte har pengar och dina föräldrar inte äger mark är det nästan omöjligt att få jaga. Möjligtvis kan du få gå med som drevkarl, men skjuta få du inte.

Under rådjursjakten blåser Joonas Oksanen ibland i en visselpipa som imiterar getens läte.
Under rådjursjakten blåser Joonas Oksanen ibland i en visselpipa som imiterar getens läte.

Jaktmark via en bekant

Oksanen beskriver möjligheten att få jaga som en lottovinst.

– I somras fick jag jakträtt på ett 12 hektar stort område i Kyrkäng i Pargas via en bekant. Terrängen är ung blandskog med en del trädesåkrar. Platsen är speciellt populär bland rådjur, men också hjort förekommer. Ringduva flög ofta förbi när jag satt på pass.

Tidigare hade området arrenderats ut till den lokala jaktföreningen. När området bytte ägare förnyades inte arrendeavtalet. På så sätt fick Oksanen sin efterlängtade jaktmark, som man måste ha för att få skjutvapentillstånd.

I sin ledare i Jakt (nr 2/2017) tog Finlands Jägarförbunds tidigare verksamhetsledare Panu Hiidenmies också tag i problemet som Oksanen belyser.

Hiidenmies uppmanade föreningarna att ställa upp åldersinformationen för alla medlemmar i en tabell och först lägga till fem år och sedan tio år till varje medlems ålder.

– Kalkylen belyser förnyelsebehovet i föreningen. Det handlar inte precis om någon småsak på riksnivå, skrev Hiidenmies.

Duvorna gillar ärter och rådjuren blandat spannmål, men hjortarna får i sig den största delen av fodret.
Duvorna gillar ärter och rådjuren blandat spannmål, men hjortarna får i sig den största delen av fodret.

Gärna också hjort utan tillstånd

Joonas Oksanens pappa Ari kommer från Saarijärvi, där Joonas har möjlighet att jaga. Pargas ligger tyvärr lite väl långt från mellersta Finland. Några rapphönor har han ändå hunnit skjuta också där.

För ett år sedan, när de fick jaktmark cirka 12 kilometer från hemmet, byggde far och son ett skydd och började med utfodring.

– För mig räcker det med ett vindskydd och sikthinder. Jag är inte mycket för finheter som uppvärmda jaktsviter.

I januari sköt Oksanen sitt första rådjur.

– Rådjur och hjort har ökat nästan explosionsartat. De skulle nog räcka till alla. Det är onödigt med missunnsamhet jägare emellan. Åtminstone i Kyrkäng har folk ingärdat sina trädgårdar, eftersom rådjur och hjort är oönskade besökare.

Terrängen i det 12 hektar stora området är ung blandskog med en del trädesåkrar. En riktig lottovinst för en fiskarson utan mark.
Terrängen i det 12 hektar stora området är ung blandskog med en del trädesåkrar. En riktig lottovinst för en fiskarson utan mark.

Naturen det viktigaste, bytet en bisak

– Nya kompisar förundrar sig över att jag jagar. Urbaniseringen har lett till att man tappat kontakten med naturen. El kommer ur uttaget och kött ur vakuumförpackningar.

Oksanen har lagt märke till att mycket få ungdomar jagar. Med pappa Ari som förebild började Joonas intressera sig för jakt för fem år sedan. Redan tidigare plockade han bär och svamp i vildmarken. Pappa Ari är fiskare och hinner bara ut på jakt mitt i vintern. Vid behov ställer han ändå upp och hjälper sin son.

– För mig handlar jakt framför allt om att stilla sig. När man sitter på pass glömmer man både skola och jobb. Bytet är en bonus, inte huvudsaken. Oksanen, som studerar till köksmästare vid Haaga Helia i Helsingfors, anser att naturen – både tystnaden och ljuden – är det viktigaste.

Vid sidan om studierna ansvarar 13 studerande också för andelslaget Hawucatering. Den här sommaren arbetar Oksanen i en pizzeria i Pargas. Under läsåret byter han stadsbullret i Helsingfors mot lugnet i naturen på jaktmarkerna i Pargas minst en gång i månaden.

Under vårjakten på råbock fällde Oksanen två bockar. Trots det finns många rådjur kvar i området: bockar, getter och killingar.

– Man måste täcka in huden och vara alldeles stilla. Rådjur blir rädda när de ser bar hud eller den minsta rörelse. Den ena bocken som jag fällde hann jag titta på i 20 minuter. Den kom hela tiden närmare. Jag väntade på att få en bra skottvinkel, så att skottet skulle sitta säkert.

Av sina byten tillreder den blivande köksmästaren stekar med finländska rotsaker, örter och svamp. Naturens egna läckerheter.

Joonas Oksanen gjorde troféer av hornen på de två första råbockarna han lyckades fälla. De är fina minnesföremål för den unge jägaren.Joonas Oksanen gjorde troféer av hornen på de två första råbockarna han lyckades fälla. De är fina minnesföremål för den unge jägaren.

Ringduva före skolstarten

Vårjakten på råbock avslutades den 15 juni. Den 10 augusti började ringduvejakten och den 14 augusti sitter Oksanen igen på skolbänken i Helsingfors.

– Veckoslutet före skolstarten ska jag hinna med duvjakt. Jag började utfodringen med ärter i slutet av juli. Rådjur gillar spannmålsblandningar, men hjortarna äter mer av dem. Rådjur kommer till utfodringen först när det inte längre finns något att äta i naturen.

Under bara ett år har Joonas Oksanen lärt sig en massa om naturen och om att jaga. Och om hur det ger krafter.

– Jakt är en av de bästa hobbyerna. Tyvärr är den rätt sällsynt bland dagens unga, summerar Oksanen.