Eero Kakko lyckades fälla en fågel på fasanjakten under JaktTjäderlägret.
Eero Kakko lyckades fälla en fågel på fasanjakten under JaktTjäderlägret.

Ungdomsläger med fokus på jakt

På JaktTjäderläger får ungdomar pröva på jakt i praktiken. Det sydtavastländska lägrets arrangörer ger tips om hur ett jaktläger kan ordnas.

På Tjäderläger får deltagarna bekanta sig med jakt, öva skytte och lära sig vildmarksfärdigheter. JaktTjäderlägret ger ungdomarna möjlighet att tillämpa sina kunskaper i praktiken.

Jägarförbundets Södra Tavastlands distrikt ordnade jaktlägret för fjärde gången i Rengo i september. I år fick ungdomarna delta i fågeljakt med stående hund, gräva fram små rovdjur ur deras gryt och jaga hjort med tax.

Lägerledaren Janne Oksanen tog med sig ungdomarna på fasanjakt i gryningen.

Lägerledaren Janne Oksanen tog med sig ungdomarna på fasanjakt i gryningen.

Planering av jaktläger

När man planerar ett JaktTjäderläger måste man först välja vad lägerdeltagarna kommer att jaga och leta upp lämpliga jaktmarker. Dessutom ska lägerplatsen ligga tillräckligt nära jaktmarkerna och lämpa sig för vila och underhåll efter långa och tunga jaktdagar, berättar Markus Hartikainen, ordförande för ungdomskommittén vid Södra Tavastlands distrikt.

På lägret kan man koncentrera sig på en jaktform eller pröva på flera olika.

Jaktformer i mån av möjlighet

När man väljer jaktform ska man beakta jaktmöjligheterna i trakten. Det lönar sig att välja jaktformer som är typiska för trakten, så att lägerdeltagarna får uppleva tillräckligt många verkliga jaktsituationer och för att det ska finnas kompetenta ledare och hundar i närheten.

Jaktformerna sätter gränser för antalet deltagare. Sällskapsjakter ger utrymme för lite fler lägerdeltagare.

Hartikainen berättar att i Rengo inverkade tillgången till jaktlicenser på valet av jaktformer. Grytjakt valdes för att föreningarna gärna ger licenser för grytjakt, arrangörerna hade egna grythundar och ungdomarna gillade jaktformen. Fasanjakt med stående hund valdes för att man jagar i lugn takt, de unga får tillfälle att se hur hunden arbetar och fasanjakten inte begränsas av kvoter på samma sätt som jakten på skogshönsfågel. Under hjortjakten fick de unga se hur sällskapsjakt med gevär går till. De fick också öva på exempelvis att följa jaktledarens anvisningar och använda radio.

Lägerdeltagarna fick gå löst med spadar under grytjakten på små rovdjur. Samtidigt filmades en video som presenterar Jägarförbundets ungdomsarbete.

Lägerdeltagarna fick gå löst med spadar under grytjakten på små rovdjur. Samtidigt filmades en video som presenterar Jägarförbundets ungdomsarbete.

Val av jaktmarker i god tid

När man väljer jaktmarker är det viktigt att i god tid kontakta jaktföreningarna och förhandla om villkoren för att jaga med en grupp ungdomar. Under lägret i Rengo jagade man i år på tre föreningars marker.

Arrangörerna hörde sig för om jaktmarkerna redan före sommarens möten. Ett skriftligt avtal ingicks om hjortjakten och enligt avtalet fick föreningen behålla det fällda bytet.

– Föreningarna har alltid upplåtit jaktmarker för lägren och det har varit lätt att få jaktlicenser, förklarar Hartikainen tacksamt.

Antal deltagare och underhåll

Antalet deltagare i jaktläger är mindre än på andra Tjäderläger. För att garantera säkerheten under jakten behövs fler ledare än lägerdeltagare. I Rengo har antalet deltagare stannat på sexton. Hartikainen berättar att det här antalet har konstaterats vara lämpligt med tanke på logi, transporter och jaktarrangemang.

Dagarna i skogen blir ofta långa, så det är viktigt att deltagarna har möjlighet att hänga sin utrustning på tork, tvätta sig och vila. I Rengo har lägermaten beställts från en cateringfirma. På så sätt har ledarna haft tid att sköta de egentliga lägerarrangemangen.

Högkvarteret för lägret i Rengo är en stor stuga där ledarna sover och deltagarna har möjlighet att underhålla sin utrustning och tvätta sig. Lägerdeltagarna själva sover i uppvärmda halvplutontält. Lägerdeltagarna har gillat att sova i tält, eftersom det ger en känsla av vildmarksliv.

Deltagarna i JaktTjäderlägret i Rengo vid slakteriet efter vitsvanshjortjakten. Här fick de lära sig hur man hanterar bytet rätt.

Deltagarna i JaktTjäderlägret i Rengo vid slakteriet efter vitsvanshjortjakten. Här fick de lära sig hur man hanterar bytet rätt.

Livsviktiga ledare

På jaktläger behövs många ledare, bland annat hundförare, underhållspersonal, lägerledare och nattvakter. Även med tanke på säkerheten är det viktigt att ha tillräckligt många ledare.

På lägret i Rengo fanns åtta ordinarie ledare, av vilka tre övernattade på lägerplatsen. Alla de ordinarie ledarna är erfarna aktörer inom distriktets ungdomsverksamhet.

Jakterna ordnades med de lokala föreningarnas medlemmar som guider, hundförare och ledare. Även dessa hade valts så att de kunde ta ansvar för aktiviteterna tillsammans med ungdomarna. Enligt Hartikainen är jaktläger trevligast för ledarna.

– Man kommer själv i riktigt god jaktstämning.

Ungdomarna med i planeringen

Det är mycket viktigt att lyssna på de unga och samla in respons. Utifrån responsen kan man utveckla lägerverksamheten så att den uppfyller de ungas förväntningar och till exempel välja jaktformer som intresserar ungdomarna.

I Rengo planerades kommande års program tillsammans med ungdomarna när lägret var över. Man satte sig ner med de unga och gjorde upp en förteckning över jaktformer som är genomförbara. Utifrån förteckningen började man tillsammans utforma nästa års lägerprogram. Slutresultatet blev att man för nästas års läger valde hjortjakt som programpunkt på lördagen med andjakt på kvällen. På söndagen står fågeljakt med stående hund på programmet och på eftermiddagen ska lägerdeltagarna lära sig hantera jaktbytet.