Panu Hiidenmies
Ledaren

Stötande och långsamt drivande hundar

Stötande hundar kan vara effektiva i synnerhet vid jakt på små hjortdjur, och i framtiden även vildsvin. Bra stötande hundar är exempelvis terrier, spaniel, wachtelhund eller retriever. Varken rasen eller renrasigheten spelar någon större roll. Det viktigaste är att jakthunden står under sin förares kontroll och inte hetsar drevdjuret med för hög hastighet eller för länge.

I Finland är användningen av stötande hundar något av en nyhet. I bestämmelserna angående jakt har man inte heller direkt tagit ställning till hur en stötande hund arbetar.

Jakten, viltbestånden och användningen av hundar utvecklas. Lagstiftningen är för närvarande oklar och behöver förtydligas. Nu har man utgått från tolkningen att hundar med en mankhöjd över 28 cm inte får användas till att driva klövdjur. Var går gränsen för ett drev?

Det är inte enbart en fråga om lagstiftningsteknisk eller juridisk tolkning. Framför allt är det fråga om jaktens etik och praktiska genomförande. En stötande hund som inte står under förarens kontroll är en olägenhet vid jakt. Drevdjuren närmar sig passet med för hög hastighet. Djuren kan också bli stressade av att drivas för hårt och röra sig bort från jaktområdet mer än nödvändigt. Vilt som rör sig med hög hastighet är en utmaning med tanke på både jaktskottet och identifieringen av djuret.

Det ovan nämnda ändrar inte på det faktum att användningen av stötande hundar borde förtydligas i och med att jaktområdena blir mindre, vargrisken på många håll är en realitet och jakten blir allt mer effektiv. Om det sker, måste de finländska jägarna godkänna och ta till sig också de nya skyldigheter som ändringen av jaktkulturen för med sig. Jakthundarna måste stå under sin förares kontroll och användas enligt de normer som samhället ställt upp. Och det inte enbart enligt förarens egen uppfattning, utan även enligt andras åsikt.

Förhoppningsvis kommer man snart att ta ställning till användningen av stötande hundar i lagstiftningen. Då är det skäl att samtidigt utvidga användningen av långsamt drivande hundar. I Finland kan man med fördel använda också andra långsamt drivande raser än tax, speciellt vid jakt på små hjortdjur.

Redaktion, Jahti–Jakt

Heli Siitari – chefredaktör, verksamhetsledare
heli.siitari@metsastajaliitto.fi , 040 826 7998

Teemu Simenius – organisationschef
teemu.simenius@metsastajaliitto.fi, 010 841 0053

Sara Seppälä – redaktionssekreterare
sara.seppala@metsastajaliitto.fi, 010 841 0055 / 050 442 9848

Ere Grenfors – redaktör, utbildningschef
ere.grenfors@metsastajaliitto.fi, 010 841 0057

Kai Tikkunen – redaktör, informatör
kai.tikkunen@metsastajaliitto.fi, 010 841 0056

Jaska Salonen – redaktör, medelanskaffare
jaska.salonen@metsastajaliitto.fi, 010 841 0062 / 040 561 5076

Jussi Partanen – redaktör, utblidningskoordinator
jussi.partanen@metsastajaliitto.fi, 010 841 0065

Jahti-Jakt är Finlands Jägarförbunds medlemstidning

Redaktion

Finlands Jägarförbund

Kinturinkuja 4, PL 91

11101 Riihimäki

puh. 010 841 0050

fax. 010 841 0051

suomen@metsastajaliitto.fi

jahti@metsastajaliitto.fi

www.metsastajaliitto.fi

Prenumerationer

010 841 0050

Annonsförsäljning

Jaska Salonen 010 841 0062

metsastajaliitto.fi/mediakortti

Layout

Magnus Scharmanoff,
Aste Helsinki Oy

Digiproduktion

Aste Helsinki Oy

astehelsinki.fi

Digi-Jakt utkommer år 2017 fem gånger

(mars, maj, augusti, oktober, november)

Den tryckta Jahti-Jakt utkommer med fem nummer i året

(februari, april, juli, september och december)

51:de årgången

Upplaga 143 556 (LT 2011)

ISSN 1234-3090