Hela gänget på Tjäderhönalägret.
Hela gänget på Tjäderhönalägret.

Glada leenden på Tjäderhönaläger

På lägret som arrangerats av Pohjois-Karjalan Jahtinaiset får flickor bekanta sig med jakt och ha kul tillsammans.

Lägerdeltagarna delades in i grupper. Varje grupp drog till skogs med en hundförare och en medlem av föreningen Jahtinaiset.Lägerdeltagarna delades in i grupper. Varje grupp drog till skogs med en hundförare och en medlem av föreningen Jahtinaiset.

Lägergården Sikrenvaara i Eno sjuder av liv och rörelse på lördagsmorgonen. Man förbereder dagens jakt, vilket i sig är en helt vanlig syssla i de här trakterna. Den här gången är jaktlaget i alla fall av det mindre traditionella slaget. Det är nämligen flickorna som deltar i Tjäderhönalägret som ska ut på jakt tillsammans med lägerledare och terrängguider.

En fartfylld dag har planerats, där flickorna får bekanta sig med olika jakthundar och hur det är att jaga med dem. En salig blandning av skällande fågelhundar, stövare, stående fågelhundar och älghundar är på väg ut i skogen. Några älgar kommer man inte att skjuta, utan avsikten är att smyga fram till markerande hundar och studera hur de arbetar.

 Eevi Kettunen och bytet. Eevi Kettunen och bytet.

Vad är ett Tjäderhönaläger?

Först lite bakgrundsinformation. Idén till Tjäderhönalägret kläcktes när Pohjois-Karjalan Jahtinaiset diskuterade vilken ungdomsverksamhet föreningen skulle idka. Kvinnorna i föreningen hade noterat att tröskel var hög för flickor att delta i läger tillsammans med mer erfarna pojkar. Därför beslöt vi att ge flickorna tillfälle att lära sig mer om jakt i en egen grupp och på sitt eget sätt, berättar en av initiativtagarna till lägret Jaana Kanerva.

Responsen visar att observationerna var riktiga. Flickorna har välkomnat möjligheten att få lära sig nya färdigheter tillsammans med andra flickor. Många av dem har senare också deltagit i andra Tjäderläger.

Lägret som ordnades i höst var det tredje Tjäderhönalägret, men den här gången fick flickorna för första gången delta i jakt på riktigt. Föreningarna som tidigare ställt upp som samarbetspartner anmälde intresse att delta i arrangemangen för den här typen av läger.

Under lägret ordnades två jaktdagar, då flickorna fick gå på jakt med olika typer av jakthundar. I lägret deltog 14 flickor i åldern 10–16 år.

– Vi beslöt att begränsa deltagarantalet en aning, eftersom lägerdagarna ute i terrängen och jakten kräver lite mer med tanke på arrangemangen, konstaterar Kanerva.

Tarmo Kaislasuos stövare Kessu tog upp en hare. Eevi Kettunen och Minna Vaakanainen fick följa drevet.Tarmo Kaislasuos stövare Kessu tog upp en hare. Eevi Kettunen och Minna Vaakanainen fick följa drevet.

I terrängen med hundar

Medan flickorna gör i ordning sin matsäck håller hundägarna och lägerledarna möte om dagens program. Hundförarna uppmuntras att berätta och förklara för flickorna vad hundarna sysslar med. Vad borde hunden göra och varför gjorde den det den gjorde? De uppmuntras också att kommentera observationer i naturen i övrigt och vid tillfälle till exempel plocka svamp.

Hundförarna får även en påminnelse om att dagen måste framskrida på lägerdeltagarnas villkor, eftersom deras erfarenhetsnivå och ålder varierar. Om lägerdeltagarna inte vill att man fäller vilt så låter man bli att skjuta och i skogen stannar man bara så länge det känns bra. Det betonas också att man gärna får låta lägerdeltagarna pröva på saker själv för att de ska lära sig. Utöver hundföraren följer en lägerledare från Pohjois-Karjalan Jahtinaiset med varje grupp i terrängen. Man betonar även säkerheten.

Lägerdeltagarna delas in i små grupper och varje grupp får en hund och en hundförare. Till slut får hundförarna också telefonnumren till lägrets ansvariga personer och jourhavande veterinären.

Trettonåriga Oona Jolkkonen och Pohjois-Karjalan Jahtinaisets Jaana Puhakka får följa med hur Pentti Mononens och Pekka Hassinens jämthundar arbetar. Det här är första gången Oona är på jakt med en älghund. Harjakt har hon däremot prövat på tidigare.

Oona beslöt att delta i lägret eftersom hon är mycket intresserad av hundar och friluftsliv. Hon gillar att lägret ordnas endast för flickor. Annars hade hon knappast haft lust att delta i ett läger med jakttema.

Hundarna spårar duktigt och förarna berättar hela tiden för gruppen vad som händer och hur en hund arbetar i terrängen. Deltagarna får hur hundarna rör sig med hjälp av en positionerare. Gruppen hinner också med att granska spår och äta sin matsäck. Tyvärr är älgstammen svag och hundarna hittar ingen älg på hela dagen.

På annat håll har Eevi Kettunen och ledaren Minna Vaakanainen fått följa med Tarmo Kaislasuo och hans finska stövare Kessu ut i skogen. Tolvåriga Eevi har tidigare gått med sin pappa på jakt och har både en labradorretriever och en spaniel där hemma. Eevi har avlagt jägarexamen och övat skytte på skjutbana.

Hon ville delta i Tjäderhonalägret för att få se hur olika typer av jakthundar arbetar. Kessu har i alla fall så bråttom iväg till jobbet den här morgonen att Eevi knappt hinner bli bekant med honom. Snart har han fått upp den första haren och gör ett utmärkt jobb med att driva den. Haren försöker smita undan Kessu genom att hoppa ut på vägen, där också gruppen får syn på den. Till sist avslutar Tarmo Kaislasuo drevet med ett välriktat skott och lägrets första byte har fällts.

Gruppen passar haren tillsammans och fortsätter sedan med korvgrillning. Kessu får ge sig av och leta efter en ny hare. Gruppen får besök vid lägerelden av terriern Mauri och Eevi får bekanta sig med grythunden. På grund av det allt torrare vädret hittar gruppen inga fler harar och snart är det dags att gå tillbaka till lägergården. På kvällen flår lägerdeltagarna Eevis och Kessus hare tillsammans med lägerledaren Iida Palviainen.

Pigga lägerdeltagare på väg ut i skogen.Pigga lägerdeltagare på väg ut i skogen.

Ett lyckat läger kräver samarbete

Jaana Kanerva anser att samarbete är en förutsättning för ett lyckat läger. I år deltog utöver Pohjois-Karjalan Jahtinaiset också flera jaktföreningar och den lokala byaföreningen.

Jakterna kunde arrangeras tack vare samarbetet med föreningarna. Nästan ett år före evenemanget började man höra sig för om jaktområden, och fick inte ett enda avslag. Tvärtom var det flera föreningar som anmälde intresse att delta. Ingen förening tog ut några avgifter och en del erbjöd till och med sin egen fastighet för lägerdeltagarnas bruk. Det gick också fint att hitta terrängguider och hundar bland föreningarna.

– Det verkar som om föreningarna är mycket intresserade av att delta i ungdomsarbetet, så länge någon sköter arrangemangen, begrundar Kanerva.

Eftersom byaföreningen tog hand om cateringarbetet hade Pohjois-Karjalan Jahtinaisets egna medlemmar mer tid att sköta det egentliga lägret. Deltagandet i lägret kändes också mer som en rättighet än en skyldighet för föreningens medlemmar, så någon brist på frivilliga rådde aldrig. Alla som ville fick delta i lägret i mån av möjlighet. Även denna gång fick ledarna nya erfarenheter, då de hade tillfälle att gå på jakt med tidigare obekanta hundraser.

 På läger för unga är hundar alltid populära. På läger för unga är hundar alltid populära.
Jaana Puhakka förklarar för Oona Jolkkonen hur en hundpejl fungerar.Jaana Puhakka förklarar för Oona Jolkkonen hur en hundpejl fungerar.

Pohjois-Karjalan Jahtinaiset

Pohjois-Karjalan Jahtinaiset ry är en jaktförening för kvinnor som är intresserade av jakt. Idén att grunda föreningen fick man under en skyttekurs för kvinnor, som ordnades i Norra Karelen, berättar ordförande Jaana Puhakka. För närvarande består medlemskåren av cirka 60 kvinnor från hela Norra Karelen. Föreningen har ingen egen mark, men ordnar kurser och gästjakter samt olika evenemang för sina medlemmar.

Trots att Pohjois-Karjalan Jahtinaiset består av enbart kvinnor, handlar föreningen inte alls om jämlikhet eller feminism, betonar Puhakka. Syftet med föreningen är istället att erbjuda kvinnor tillfälle att utöva sin hobby tillsammans med likasinnade personer, för att lättare kunna lära sig nya färdigheter. Den sociala sidan av verksamheten är mycket viktig inom föreningen. Föreningen strävar efter att erbjuda sina medlemmar en låg tröskel för att delta i kurser och tillfälle att utöva sin hobby, för på så sätt stöda deltagandet i annan verksamhet. När man redan har fått lära sig ett och annat är det lättare att delta i annan verksamhet, sammanfattar Puhakka.

Mer information om Pohjois-Karjalan Jahtinaisets verksamhet (på finska): https://www.jahtinaiset.fi/