Nyheter

Utfodringen av vilt bör fortsätta hela vintern

När vintern närmar sig blir det allt svårare för djuren att hitta mat. Vinterutfodringen av djur ska inledas i god tid, gärna redan innan snön faller, så att djuren hittar utfodringsplatserna och deras kropp har tid att vänja sig vid det foder som bjuds. Finlands viltcentral påpekar också att utfodringen bör fortsätta hela vintern, ända fram till snösmältningen.

Utfodringsplatsen ska väljas enligt djurens naturliga utbredningsområden och platser nära livligt trafikerade vägar ska undvikas. Det är viktigt att välja platsen så att djuren inte behöver ta sig över dessa vägar från sina gömställen under dagen. Se till att alltid ha markägarens lov att sätta upp en utfodringsplats.

Överblivna äpplen från höstens äppelskörd samt rotfrukter, potatis och foderbetor passar utmärkt för utfodring av däggdjur. Utfodra också med spannmål, till exempel havre och hö med klöver. Fågelvilt utfodras med spannmål och får grus som fungerar som kvarnstenar i magen.

Man får inte utfodra med mögligt eller på annat sätt skämt foder. Det är också osäkert om man borde bjuda på gammalt bröd eller bullar, som innehåller bland annat jäst. Dessa kan orsaka allvarliga störningar i matsmältningen, som till och med kan döda ett djur. Finlands viltcentral informerade om saken.

Digi-Jakt

Forststyrelsen samlar observationer av skogsrenar

Skogrenarna på Suomenselkä ås har på senare år fått ett större utbredningsområde. Numera görs observationer också väster och norr om Ule träsk. När skogsrenen rör sig i närheten av renskötselområdet ökar risken för att de här två nära besläktade arterna ska korsa sig.

För att kartlägga situationen samlar Forststyrelsen in uppgifter om observationer av skogsren speciellt i området mellan Ule älv och Kiminge älv (bl.a. Muhos, Vaala, Utajärvi och Puolango). Även alla observationer från platser utanför de etablerade skogsrenområdena på Suomenselkä och i Kajanaland är mycket välkomna. Bland renobservationerna intresserar de individer som setts i södra delen av renskötselområdet.

I terrängen kan det vara svårt att se skillnad på skogsren och ren. Vid renskötselområdets södra gräns finns det bästa kännetecknet kring djurets hals: största delen av alla renar som betar i de södra delarna av renskötselområdet har ett plasthalsband i en klar färg eller ett svart lokaliseringshalsband. De halsbandsförsedda skogrenar som rör sig i området bär däremot breda gula GPS-band med ett ID-nummer i svart.

Du kan anmäla din observation per e-post till milla.niemi(a)metsa.fi. Observationerna samlas in som en del av det projekt för att stöda skogsrenens rasrenhet och utveckling som finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet åren 2017–2019. En sammanställning av observationerna skickas också till renbeteslagen i området. Intressanta uppgifter är bland annat de observerade djurens kön och antalet individer. Observationsplatsen kan anmälas antingen som koordinater eller med ett platsnamn.

Läs mera (på finska) på www.suomenpeura.fi

Digi-Jakt

Förbundet föreslår en fortsättning på MM:s stöd

Jägarförbundet hördes i oktober av finansutskottet om Miljöministeriets allmänna understöd för 2018. År 2017 beviljades förbundet 50 000 euro i allmänt understöd för riksomfattande miljöorganisationsverksamhet. Jägarförbundet betonar betydelsen av jägarnas frivilliga arbete för natur- och miljövården. Arbetet fortsätter och blir allt viktigare, så det finns ett enormt behov av stöd också i framtiden.

Jägarförbundet erbjuder för närvarande en utbildning för miljötillstånd som är fokuserad på skjutbanornas miljökonsekvenser och deras hantering. Målet är att fördjupa samarbetet mellan jägarna och hobbyskyttarna samt miljömyndigheterna, rationalisera tillståndsprocesserna och effektivisera miljöskyddet vid banorna. Utbildningen har hittills nått representanter för åtminstone 130 av de cirka 600 skjutbanorna i vårt land och miljömyndigheterna har också deltagit i utbildningarna. Huvuddelen av årets understöd används till att täcka utgifterna för det här riksomfattande projektet.

Jägarförbundet deltar i många natur- och miljöskyddsprojekt:

– Förbundet har genomfört många våtmarksprojekt. Den senaste samarbetsvåtmarken är Sammalistonsuo i Riihimäki (medverkande är Kekkilä, Vapo, ornitologiföreningen Kanta-Hämeen lintutieteellinen yhdistys, Riihimäki stad, Taigabird Oy, naturskyddsföreningen Riihimäen seudun luonnonsuojeluyhdistys och Finlands viltcentral).

– Vi samarbetar också med BirdLife Finland i frågor med anknytning till sjöfåglar.

– Jägarförbundet utvecklar ett samarbete med Forststyrelsen och viltcentralen inom ramen för projektet Meppe, där jägare sköter jakten på främmande rovdjur i naturskyddsområdena. I projektet deltar också bl.a. WWF, Finlands naturskyddsförbund och BirdLife Finland.

– Jägarförbundet har tillsammans med sina distrikt och förbund snickrat hundratusentals fågelholkar på eget initiativ och som en del av Yles kampanj ”En miljon fågelholkar”.

– Vi strävar efter att förstärka barns och ungas relation till naturen. Cirka 1 500 unga deltar årligen i förbundets läger- och klubbverksamhet.

– Vi stöder arbetet med att återställa skogsrenen till dess ursprungliga utbredningsområde i Birkaland och Södra Österbotten inom ramen för projektet MetsäpeuraLIFE.

– Med finansiering från Miljöministeriet producerade vi i slutet av 2015 en handbok för jägare som besöker skolor. Handboken behandlade bland annat vården av viltets habitat, jaktens miljökonsekvenser och principerna för hållbar användning.

Digi-Jakt